För stor?

För någon dag sedan kunde vi höra den svenska modellen Agnes Hedengård berätta om att hon har svårt att få jobb, eftersom att hon är "för tjock", åtminstone för modellbranschen.
Om en kollar på hennes kropp i videon, kan vi nog alla se att hon är långt ifrån "tjock". 
Hon berättar dessutom att enligt BMI räknas hon till undervikt (även om jag inte litar på BMI sådär).
Du kan läsa mer här
 
Är inte detta ännu ett bevis på hur sjuka och äckliga samhällets ideal är idag? 
Varför ska vi ha så pass smala modeller? Modeller ska väl ändå visa upp kläder som vanliga människor ska vilja använda? För helt ärligt, så här ser inte många kroppar ut. Jag ser i alla fall inte ut så och de flesta av mina nära vänner ser inte heller ut så..
Enligt en undersökning av RAM (där 2128 kvinnor deltagit) så hade vi väldigt olika klädesstorlekar:
3% - mindre än storlek 34
24% - storlek 34 - 36
29% - 36 - 38
21% - 38 - 40
11% - 40 - 42
7% - 42 - 44
5% - 44 och uppåt.
 
Det är ju absolut inget fel med att se ut så och vara naturligt smal, men det är sjukt när modeller MÅSTE se ut så.
Vi är ju alla olika och drömmen hade väl varit att modeller representerade alla olika typer av kroppar. Mindre, större, långa, korta, kurviga, raka osv.
 
Och det är väl självklart att det påverkar våran syn på våra egna kroppar. Kanske särskilt för yngre tjejer som inte riktigt hunnit bygga upp ett bra självförtroende och som kanske inte ännu hunnit hitta sig själva ännu. 
Om samhället hela tiden visar oss att såhär smala ska modeller vara, såhär smal måste du vara för att vara snygg i våra kläder. 
Enligt en undersökning av Ung Röst så svarade var 5:e tjejer att de haft någon ätstörning det senaste året (detta var en undersökning på endast ungdomar). I Sverige lider över 100 000 människor av någon form av ätstörningar (anorexi, bulimi, UNS, ortoroxi). Dessutom drabbas allt yngre personer av ätstörningar. 
 
Och hur många är inte missnöjda med sina kroppar? Enligt undersökningen av RAM (läs ovan) så var 62% av de som var missnöjda med sina kroppar just missnöjda för att de var "för tjocka". 
35% av alla kvinnorna var missnöjda med sin vikt för det mesta, 33% var missnöjda med vikten just nu, men tänkte att de skulle nöjda bara de förändrade vikten lite..
53% tror att de kommer bli lyckligare om de gick ner ett par kg. 21% tränar för att gå ner i vikt och 15% tränar för att bli snygga.
30% kämpar ständigt för att gå ner i vikt och 51% försöker ibland gå ner i vikt.
34% har ångest äver bikinisäsongen. 22% tycker inte kläder passar deras typ av kropp, medan 16% inte tycker de hittar kläder men tror det beror mer på dem själva än kläderna i sig.
47% svarade att de aldrig varit nöjda med sin kroppar för att de alltid haft något komplex.
86% har bantat någon gång och 10% bantar ständigt. Dessutom har var 5:e 7-åring någon gång bantat och 50% av alla 12-åringar har någon gång bantat!
 
Vi behöver inte saker som bidrar till vikthets och smalhets i dagens samhälle. Vi behöver modeller som visar upp hur snygga alla olika typer av kroppar faktiskt är.
 
Det finns ju några få länder som har satt en gräns, t.ex. Frankrike bestämde i våras att modeller med lägre BMI än 18 inte får jobba. 

Skräckfilm, bowling och bio

Det är söndag kväll och jag har haft för mig en hel del under helgen. 
 
I fredags träffade jag först upp en vän på ett väldigt mysigt café som finns i min lilla hemby. Där fikade vi gott och pratade en massa. 
Vi fortsatte sedan iväg för att träffa upp fler vänner. Vi lagade lite mat (tacos) tillsammans, kollade på film och pratade väldigt, väldigt mycket. 
Vi kollade på en skräckfilm, som jag redan sett en gång och därför tänkte "HA, nu kommer det vara lugnt för mig, jag kommer inte bli rädd". Jag blev såklart jätte rädd. 
 
Jag tål verkligen inte skräckfilmer, särskilt inte om jag måste vara ensam resten av natten. Sen blir jag alltid mer rädd om jag vet att något läskigt är på gång, då skriker jag högre och hoppar till.
Om ni undrar vilken film det var så hette den "Sinister", och den var faktiskt väldigt läskig, så den kan du kolla på om du vill bli rädd, eller gillar skräckfilmer.
Har ni sett den vad tyckte ni?
 
Igår så hade jag en mysdag med familjen, så vi bowlade, åt gott, spelade små spel och kollade på film hemma. 
Mest bara för att jag ville spendera lite tid med min familj innan flytten nästa vecka. 
 
 
Idag var jag och min lillebror på bio och vi såg (äntligen) "Minions". Dem är så söta, särskilt "Bob" (den lilla). Den var väldigt mysig och gullig eftersom de är så söta. 
Det är ju en barnfilm, det märks väl, men helt klart värd att se. 
 

Nu är semestern slut, dags att komma i form!

Nu är sommaren slut och det är dags att återgå till vardagen. Och då är det såklart även dags att komma i form igen! På semestern kanske du kunde få vila och äta gott, men nu är det dags att bli fit och "fin" igen. 
 
Och det är ju verkligen toppen, jag älskar verkligen när människor känner att de måste förändra sina kroppar. 
Är det inte fantastiskt när människor känner att nu är det dags att gå ner i vikt och bli smala igen. 
Jag älskar verkligen när samhället skriker oss rätt i ansiktet "DU DUGER INTE SOM DU ÄR!".
Genom att börja visa dem där reklamerna om hur en kan gå ner i vikt och komma i form igen. Skriva om dieter och nya träningsformer ska hjälpa just dig att bli "en duktig och snygg människa" igen. 
 
Det är så underbart att lyssna på alla människor på gymmet och i omklädningsrummet prata om att "Jaa, jag har ju latat mig hela sommaren, så nu är det dags att komma igång igen".
 
Eller nja, det kanse inte är det bästa jag vet....
 
Du kan ju helt enkelt träna för att det är kul. Ni kan träna för att ni mår bra av det. 
Du får jätte gärna träna och visst en kanske tränar lite mer än när du hade semester. Du kanske var iväg på en resa eller ville göra annat. Det är okej. Men känn inte att du "måste" träna mer eller börja nu efter semestern.
 
Jag tränar personligen ganska mycket, vissa veckor under sommaren mycket mindre än vanligt och några veckor inget alls. För att jag har haft annat för mig. 
Jag tränar inte heller för att vara smal, duktig, gå ner i vikt, se ut på ett visst sätt. Jag älskar att träna, jag tycker att det skit kul och jag mår bra av det, både fysiskt och psykiskt. 
Men om du bara tränar för att du känner att du måste, för att bli smal, vara duktig eller för att se ut på ett visst sätt, så tror jag inte att det blir specielt roligt och jag tror inte du mår bra av det i längden. 
 
Träna för att du tycker om det, för att DU VILL (inte för att du måste) eller för att du mår bra av det. 
 
Och trots att samhället och dess normer och ideal, ofta pekar på att våra kroppar inte duger precis som de är, så försök att känna att du inte behöver förändra din kropp, den behöver inte se ut eller väga på ett visst sätt för att vara bra och duga. 
Att vara hälsosam har inte bara ett enda utseende, det ser olika ut för olika människor. Vi är ju inte alla exakt likadana. Det finns inte heller endast ett sätt att vara hälsosam på.
Så du behöver inte gå ner i vikt, du behöver inte få en fastare rumpa, större bröst, större armmuskler, smalare midja, plattare mage eller vad det nu kan vara. 
 
Att vara hälsosam ser inte bara ut på ett enda sätt, det finns inte en typ av kropp som visar att vi är hälsosamma. Och det finns inte bara ett sätt att vara hälsosam. Vi är olika och vi ser olika ut.
Vi är olika och det är okej. Vi duger som vi är, på vårt sätt. Kom ihåg det.