Men det finns saker som en måste göra, även om det är farligt. För annars är en ingen människa utan bara en liten lort.

Jag är rädd. Oerhört rädd, och jag tror det ligger i min personlighet. Alltså att jag blir rädd, orolig och nervös. Jag tänker för mycket och blir uppskrämd.
Jag var super rädd för att blir frisk från anorexin, jag var rädd för att gå upp i vikt och blir fet.
Jag var rädd för att misslyckas med skolan. Jag var rädd för att låta människor komma nära inpå mig, det är jag fortfarande lite rädd för. Jag var rädd för förhållanden.
Jag var rädd första dagen på mitt sommarjobb. Jag var rädd för att säga nej.
Och nu är jag rädd för att börja plugga och rädd för att flytta 110 mil från mitt hem här! Jag skiter typ knäck av rädsla.
 
Men det är egentlgen inget fel med att vara rädd. Min psykolog sa en gång till mig "Det är bra att känna rädsla, det betyder bara att en lever". Och det är ju mänskligt att vara rädd, eller hur?
 
Det som är fel är om en låter rädslan styra över ens liv och valen en gör.

För jag tror att, om en går emot sin rädsla så utvecklas och växer en som människa.
För allt eftersom jag vågar gå emot mina rädslor så lär jag en massor och jag blir mindre och mindre rädd. Att gå emot sin rädsla ger så oerhört mycket till dig som person.
Och jag försöker tänka att jag hellre ångrar att jag gjorde något som sedan blev skit, än att ångra något som jag aldrig vågade göra.
 
Och har ni tänkt på att, det är faktiskt inte den person som aldrig känner sig rädd som är modigsat. Det är ju faktiskt den som vågar göra saker trots att den är rädd som är den modigaste människan.
 
 
 
1 Anonym:

skriven

Så bra skrivet!

2 Jossan:

skriven

Du är en sådan förebild<3

3 M:

skriven

Du är så stark och så jäkla modig!<3

4 Lillen:

skriven

Du är bäst!!!!!!!!

5 Nellie:

skriven

Du är så stark och jag ser verkligen upp till dig Jasmine. <3

Kommentera här: