5 minuter om psykisk ohälsa 5 maj

Hjärnkoll har skapat evenemanget "Prata 5 minuter om psykisk ohälsa 5 maj" och går att medverka i under #5min5maj.
 
Idag är det ju oerhört vanligt med psykisk ohälsa och många människor är ju tyvärr drabbade. Men det är fortfarande något som är svårt att prata om. (även om det faktiskt blivit bättre på senare år).
 
Kanske vill vi inte prata om det för att vi skäms, för att vi inte vill störa andra med våra problem, vi är rädda för att bli dömda eller för att vi inte tror att någon skulle bry sig.
Så var det i alla fall för mig.
Jag har själv lidit av anorexi, depression, panikångest och tankar om att inte vilja leva mer. Jag mår bättre idag, men har såklart små saker jag fortfarande kämpar med, anorexin är jag friskförklarad ifrån och jag vill leva till 100%.
 
Men jag har svårt att prata och berätta om det här förr. Just pga att jag inte ville vara en börda för andra, jag vill inte oroa och göra andra ledsna.
Men det var ju egentligen den dagen som jag tog modet till mig att berätta och prata om hur jag egentligen mådde som jag tog det första lilla steget mot att bli frisk. Så idag är jag oerhört glad över att jag den där dagen våga berätta.
 
När jag mådde som allra sämst så ville jag som sagt inte leva mer, för jag såg ingen utväg och jag trodde inte att livet kunde bli bra för mig.
Jag åt väldigt lite och fokuserade 98% av min vakna tid på att tänka på kalorier, träning, vikt och hur jag skulle äta. Jag hoppade upp och ner på en våg 20 gånger om dagen, tränade i timmar varje dag och åt för lite - så fysiskt mådde jag hemskt dåligt. Jag orkade inget, alltid ont i kroppen, yrsel, frös alltid och ibland låste sig mina ben så att jag bara ramlade ihop.
För det mesta höll jag mig för mig själv, hade panikångest i princip varje dag och många dagar hade jag panikångest flera gånger om dagen - när det inte handlade om panikångest så hade jag vanlig ångest hela tiden.
Jag sov högst 5 timmar per natt, oftast mindre.
Och att leva i det här så kände jag att jag orkade inte mer. Jag kommer ihåg att min högsta önskan var att somna och aldrig behöva vakna igen.
Det här är ungefär 3 år sedan.
Idag har jag en "normalvikt", äter så att jag orkar med vardagen - räknar inte dagens kalorier, väger mig knappt aldrig, umgås med människor, har nästan aldrig panikångest (bara lite då och då) och samma sak med ångest - bara då och då. Jag bryr mig inte om vikt eller min storlek. Jag är ofast väldigt glad.
Så det blir bättre - men första steget är som sagt att våga berätta och prata om hur en egentligen mår och känner!
 
1 Bea:

skriven

Det är så bra att du vågar dela med dig av din historia =)

2 M:

skriven

Söt<3

3 Anonym:

skriven

Du är så bra!

4 milina.blogg.se:

skriven

Jättebra inlägg! Jag tror dock mycket handlar om tabu också. Psykisk ohälsa och diagnoser är väldigt mycket tabu, trots att det är väldigt vanligt.. Det är "fult" att må dåligt och det är "fult" med diagnoser

Svar: Jaa precis, i samhället så ska vi ju idag vara duktiga, lyckliga, framgångsrika och ha allt i ordning. Då passar ju inte riktigt psykiska ohälsa in.
Jasmine

5 Thea:

skriven

Förstår dig verkligen! Det är verkligen inget man vill dela med sig av!

6 None None:

skriven

Älskar folk som vågar öppna upp sig som du!! Vi alla har vårat och du är långt ifrån ensam! Söt är du också :))

7 Netti:

skriven

Bra skrivet! Jag känner igen mig i det du skriver för jag gick in i väggen för 7 år sedan och fick panikångest. Jag har gjort inlägg i olika delar om det men nu var det längesedan. Man ska absolut inte skämmas över sin ångest och det är jättebra om man delar med sig av sina egna erfarenheter för det ger andra mycket hjälp som har samma signaler. Jättebra inlägg fina du :-D

Svar: Tack så mycket. Precis det är viktigt att inte behöva känns sig ensam om det heller. Hoppas du mår bättre nu!
Jasmine

8 Nora Bååth:

skriven

Väldigt bra att du tar upp detta, så otroligt viktigt!

9 Malin :

skriven

Så himla bra skrivet och så oerhört viktigt(!) att det blir mer "uppmärksammat" - att mer kunskap kring all form av psykisk ohälsa ska bli en självklarhet i samhället.

Massor av kramar!

10 Jeanette - Livet i London:

skriven

Tycker det är så bra att du pratar om det här och tar upp det, som sagt så tycker många det är svårt och jobbigt att prata om. Tycker man borde kunna prata om psykisk ohälsa på samma sätt som man pratar om tex cancer och andra fysiska sjukdomar.

Svar: Ja precis! En väljer ju inte att drabbas av psykisk ohälsa!
Jasmine

11 Emelie Pettersson :

skriven

Ja det var en häftig upplevelse :) önskar att det hade vart större och mer att göra bara :D gillar ditt inlägg föresten! Starkt av dig att dela med dig 😘

12 Åsa L:

skriven

Bra skrivet och när man delar det man varit med om med andra så förstår man att man är långt ifrån ensam.

13 Sanne-Madeleine Håkansson:

skriven

de kan vara så sjukt snyggt :D

14 ♀ R E V O L T E N ♀:

skriven

*applåderar*

Va braaaaaaaaaaaaaaaaaa att du tog upp detta! Bra att du skriver allmänt men även tar upp personligt stuff, det blir mer "allvar" i det hela då. Bra skrivet. Jag har mått piss, jag har dock aldrig fått en diagnos då jag bojkottat psykologer och liknande :o Men förra året gick jag till läkaren för mina koncentrationssvårigheter, och då blev det att jag fick träffa en psykolog, de kanske ska starta en utredning. Men det går seeeeeeeeeeeeg. Min mamma lider av psykisk ohälsa. Förut handlade det om skam, nu tror jag inte det handlar om skam, utan om fördomar. Liksom vissa tror verkligen man är en psykopat bara för att man varit inlagd i psyket :o Det är när man talar om det som fördomar sakta krossas. Så bra att du tog upp det!

Och så ville jag bara säga att det rä skönt att höra att det går uppåt för dig, att du t.ex. är friskförklarad från anorexin. U go!!

Svar: Tack! Hoppas att du snart får starta en utredning då! Tyvärr brukar det ju gå himla segt!
Så kan det vara, det finns många försommar oavsett vilken typ av psykisk ohälsa en lever med!
Jasmine

15 ♥ Evahle.se - en blogg om psykisk hälsa ♥:

skriven

Väldigt bra inlägg! Så skönt att du tog upp detta och att du är friskförklarad, riktigt bra jobbat!

16 Cajsa:

skriven

allt bra med dig idag? :)

17 Sara - mamma till nova&levin :

skriven

Tack ska du ha! :)

18 Jensvollen:

skriven

SÅ HIMLA SKÖNT ATT HÖRA ATT DU MÅR MYCKET BÄTTRE IDAG :) EN RIKTIG KÄMPE! kRAMAR!

Svar: Tack snälla! :)
Jasmine

19 Skogsraah ☾:

skriven

Starkt skrivet av dig! Så himla bra att du mår bättre idag!

20 Mikaela:

skriven

Håller med dig om att detta är viktigt att prata om. Det är synd att så många skäms när det är så många som är drabbade. Man kan ju heller inte få hjälp om man inte berättar och det finns trots allt mycket hjälp att få. Man behöver inte ta sig igenom det ensam.

Sv: Tack! Håller med dig. :)

21 Sanna Hammarberg:

skriven

Åh, så bra! Och så himla himla viktigt!!!

22 Sara:

skriven

Så stark du är ! Beundrar verkligen dig <3

Svar: Tack snälla! <3
Jasmine

23 Elin:

skriven

Du är så bra!

Kommentera här: