Skräckfilm, bowling och bio

Det är söndag kväll och jag har haft för mig en hel del under helgen. 
 
I fredags träffade jag först upp en vän på ett väldigt mysigt café som finns i min lilla hemby. Där fikade vi gott och pratade en massa. 
Vi fortsatte sedan iväg för att träffa upp fler vänner. Vi lagade lite mat (tacos) tillsammans, kollade på film och pratade väldigt, väldigt mycket. 
Vi kollade på en skräckfilm, som jag redan sett en gång och därför tänkte "HA, nu kommer det vara lugnt för mig, jag kommer inte bli rädd". Jag blev såklart jätte rädd. 
 
Jag tål verkligen inte skräckfilmer, särskilt inte om jag måste vara ensam resten av natten. Sen blir jag alltid mer rädd om jag vet att något läskigt är på gång, då skriker jag högre och hoppar till.
Om ni undrar vilken film det var så hette den "Sinister", och den var faktiskt väldigt läskig, så den kan du kolla på om du vill bli rädd, eller gillar skräckfilmer.
Har ni sett den vad tyckte ni?
 
Igår så hade jag en mysdag med familjen, så vi bowlade, åt gott, spelade små spel och kollade på film hemma. 
Mest bara för att jag ville spendera lite tid med min familj innan flytten nästa vecka. 
 
 
Idag var jag och min lillebror på bio och vi såg (äntligen) "Minions". Dem är så söta, särskilt "Bob" (den lilla). Den var väldigt mysig och gullig eftersom de är så söta. 
Det är ju en barnfilm, det märks väl, men helt klart värd att se. 
 

Inherent vice

Idag har jag kollat på "Inherent vice", jag var både taggad och otaggad på att se den filmen. För jag tyckte att den verkade bra (efter att ha sett trailen och läst lite om den), men var rädd att den skulle vara super konstig och att jag inte skulle fatta någonting.
Men jag tyckte att den var väldigt bra, jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker exakt om filmen än. Jag tror en måste se den fler gånger för att verkligen fatta och hänga med på precis allt - om det ens går?
Den är väl ganska spännande och jag tyckte storyn var intressant och det hände saker hela tiden så det blev aldrig tråkigt. Det är en story men ingen typ rak *BAM* här kastar vi storyn rakt i ansiktet på dig, det händer väldigt mycket saker hela tiden.
Inherent vice
Filmen börjar väl ganska direkt med storyn och sen bara kör den på, och jag gillar när det händer saker hela tiden, för då tappar jag inte intresset och jag håller uppe koncentrationen igenom hela filmen, så den här filmen var väl ganska perfekt för mig.
Sen är den absolut lite förvirrande och jag tror jag har missat en del (därav tänker jag se den igen). Den känns något fragmenterad, vilket en kan tänka sig att huvudpersonens tankar är (då han är något påverkad av att röka på med mera, igenom filmen), men på samma gång känns det inte som att en får se händelser genom hans ögon - så det är antagligen inte därför storyn är så. Jag tror inte någon kan förstå precis allt efter att ha sett filmen en första gång. Jag gjorde i alla fall inte det.
Den är konstig, helt enkelt - men inte överdrivet konstig (och den är känns inte som att dem gjort den konstig bara för att den ska vara konstig) och inte heller på ett dåligt sätt.
Inherent vice
 Vissa scener vad jätte roliga, vissa var spännande, vissa var ganska förvirrande och andra var oerhört deppiga.
 
Ibland tyckte jag om huvudpersonen (Joaquin Phoenix) och vissa scener kändes han lite äcklig.
Inherent vice
Min favorit kraktär är helt klart "Bigfoot" (Josh Brolin), som är lite för arg och äter lite för många "choklad-bananer" på ett lite för "sexigt" vis. I en scen med honom skrattade jag riktigt högt för mig själv (scenen när han beställer pannkakor).
Sedan gillar jag såklart Owen Wilsons karaktär i filmen också.
 
Jag tycker definitivt det är en bra film, den är absolut se värd.
Däremot har jag inte helt bestämt mig för mitt tycke ännu, det pendlar mellan 7 och 8...
Så jag antar att den får 7 och en halv förvirrade men glada Jasmine i betyg ^^
 
Har någon av er sett den? Vad tyckte ni?
 
 

Morgonkex, ont i handen och film - veckan som gått.

I veckan har jag jobbat ganska mycket, och när jag inte har jobbat så har jag pluggat en del.
Därför har jag inte haft ork eller riktigt tid till att slänga ut något blogginlägg.
 
Jag jobbade som butiksdemonstratör för första gången i år (senaste gången var i december). Så det var kul, så jag stod och delade ut smakprov på "Belvitas morgonkex".
Och jag fick vara riktigt vackert gul, som en solstråle eller en påsk kyckling.
 
Jag har börjat vara med på en gruppträning, som heter kettlebell som är väldigt kul. Men i onsdags glömde jag mina träningshandskar och fick jätte äckliga blåsor på händerna, och dem sitter fortfarande kvar och gör väldigt ont.
Så har ni något tips hur en får bort detta, så kan ni väl slänga in en kommentar?
 
Igår bestämde jag mig för att bara en mys-lördag, med lite tid för mig själv. Så jag satte mig och kollade på en film, som jag har velat se väldigt länge (men det har inte blivit av innan). Jag har nämligen läst själva boken (av Boris Vian) innan. Plus att det är Michel Gondry som har regisserat filmen!
Den hette "L'écume des jours" eller den engelska titeln är "Mood indigo".
Jag tyckte den var väldigt bra/fin/sorglig. Jag grät också som en gris, för att jag är känslomässigt överdriven och alltid gråter till filmer när jag är ensam. Den är ju väldigt konstig, fast enligt mig på ett bra sätt. Men jag tror att en antingen älskar eller hatar den.
Men om ni gillar lite konstiga, fina, romantiska filmer så borde ni ta och kolla på de (om ni inte redan sett den för den är trots allt från 2013!)